Om Jakt

Den som väljer jägaryrket skall ensamt änna sig åt det. Och inte inblanda någon annan sport, för då tages en del af inträsset bort. Och att ernesta änna sig uteslutande af dät. Dät är inte att konna sjuta, han får lärra sig att bli en god hunddråsör, vilket är ganska svårt, för hunden har så olika humör och anlag alt äfter jaktblodet. Innan man har lärt sig att bedöma hundens sinne och förstånd, och satt sig in i alla hundens egenskaper och vunnit hundens förtroende, som är det allravittiskaste af alt. Den gamla metoden att dresera med hondpiskan är värdelös. En del till och med voro så gryma att det hände uja hunden och svalt den. Földen blef att alt god instinkts som hunden i naturen var begåffad med miste han. Jick på befallnin presis som ett urvärk. Om honden folde sitt naturliga anlag och földe spåret äfter juret, kom en signal, han fick släppa slaget och bort till sin jägare. När han hållit på så där en tid, miste han sinna naturliga anlag, viste inte vad han skulle jörra utan blev som en sirkushund. Bresis som herrejägarna ville ha den, fick pris och fin stamtafla, hade varit rätt att planterat ut dän på skräphöggen.

Nej låt hunden frit följa sinna naturliga anlag och upmontra den med beröm och klapning i stället än hunpiska, låt den varra hemma. Om honden jör mistag i början inser han ganska snart dät och rättar dät och blir en god hond. Hond och jägare bli ett, Fogelhund.

Stöfvar jakt och Stöfvardräsyr

När du går ut med en stöfvar som är ung, akta dig för att springa vitt om krin, uttan låt hunden söka. Och får han up dref så sök up ett pass i närheten. Och gå inte där ifrån för än hunden kommer. Och om du sjuter juret så upmuntra hunden. Män akta dig för att bassa juret och låtta hunden se äller smaka för än du kommer hem, för dät första sedan hunden fått basset bler han olustig och vitrin af juret har han i nässan, så han kan inte följa slaget som om han inte fått något pas, och får han se när jag passar börjar han äta up när han själf tager något. Dät är förtroendet till jägar att hunden är bra, de få fulkomligt lita på varandra. Om jägar springer hit och dit så hunden har svårt att hitta honom äller går hem från dän mister hunden förtroendet. Och när han drifvit en tid släppar kom han tänker, nu går han hem. Nej gå aldrig hem från hunden, utan är han på långderf så sett till qvällen och invänta dän, och ändå längre, är det en gammal hund så förstår han att man inte är på pass länre och går rakt hem.

Stövare och hönshundar har samma egenskap, de fäljer sinna naturliga anlag. Och att försöka ändra dätt går inte. Det finns inte mer än en på hunddrat som blir bra hur den rassen är. Stamtaflan är till ingen nytta, blodet blir för gammalt ijinom jirrning med samma ras. Därför är nu Hammiltong och Skilder odugliga nu, Nej korsnin är det bästa och blir alltid de bästa. Den gamle Smålan Stöfvare korrsat med Jylensvärdare blir dom bästa har- och räfhundar. Smålan och Svärsare blir bra när de korsas. Några andra raser är inte att rekomendera. Jag har haft en hondras i 27 år, Jyllensvärd, män har korsat med Smålan Stöfvare och fått de bästa hundar både på dref och förstånd, män fåt bra på korsnin med Svärsäre ren Svärsäre drifvar bra, män är för saktfärdig och därför svårt att taga up. Jylensvärdar och Smålans är bra och qvicka.

Angående fogelhund är dän sträfhåriga bäst i skogen och till vattentronch Pointer är bra på slättlandet, han är för järf i skogen. Iris säter och Springer Spaniel är dom bästa i skogen jag försökt.

Ett vill jag råda alla till, att skall ni bli jägare så drif inte som nöje, för ni har ansvar för juret. Bedrif jakten med förstånd så att ni inte plågar onödigt uttan öva er säkert. Bästa sättet är att skaffa sig en trätrilla och att trilla den åt en väg med god fart stå ett lagom skotthåll från vägen i sidhål när trillan kommer, sjuta när man är riktig säker så man kan sjutta hare och räf. Till fogel är bäst förs med större föremål och siden mindre på jur, ganna aldrig mindre hagel än No;6. Och fogel i novämber öka då till mins No;9, för då börjar juren få sin vinterpäls och fogel är hårdtjuten på grund av fjädrarna är fullväxna. Glöm inte dässa regler så sparrar ni juret onödigt lidande och får dät jur ni sjuter på olika hål med varje hagelsort, så ni vet viljet hål ni bör sjuta. Lika som kuljevär, lita inte alltid på skottstälnin på sitten, dät räcker inte uttan jag får sjuta in mig på olika stånd för att varra säker på min Elg. Och haf noga reda på var kamratten är så att han inte är i skotlinjen. Och tag lugnt för sök att få skottet på bogen så faller han någon annanstans i kroppen kan kullan gå tvärsigenom och likvåt gå långt innan han dör. Detta är min erfarren het som jägare, och skulle önska att någon ville meddella mig att jag har fell.

Adräs O. E. B. Blixt
Gullarp
Osby