En Elgjakt upp vid Lilla Edet 1916

Det var så att skomakare i alla samhällen äro dyra, så fick jag reda på en skomakare som bodde uttom samhället up bland bärjen. Det hettade Klefven. Jag kom till skomakaren med skor som skulle sulas. Och skomakaren var munvig, som alla hantvärkare äro. Han lofvade sulla skorna till pilligt pris, och vi kom got överens. Jag tittade på väggen, där hängde en gammal bössa.

– Är Mäster jägare?
– Jag har varit den beste jägare här har funnits i Bohuslän. Den där bössan har dödat väl ett hundratal Elgar och i lasvis annat vilt.
– Då är Mäster så kallat Mästerskytt.
– Ja, jag har tagit varenda pris på skyttebanan varje år, och jag väntar mig Guldmedaljen i år.
– Gratulerar Mäster! Kanske Mäster vet var som elq ved jag som tjännar alla marker här på flera mil. Har Mäster tid på söndag att gå med mig. Jag är intresserad af jakt och skulle önska lära lärra mig litet var.
– Var så god och kom. Män var tidig, en jägare skall vara uppe tidigt.
– Mäster, det lofvar jag. Har Mäster kullor till jeväret?
– Kullor , det har jag aldrig haft, jag har alltid sjutit mina Elgar med hagel, si stora hagel tar bättre än kulla.
– Ja, jag hör att ni är en förståndig jägare. Ni får lärra mig så att jag kan bli lika god.
– Ja kom tidigt på söndag så skall skorna vara färdiga med.
– Ja tack och ajös Mäster.

Om söndagsmorgonen när jag kom sof mäster och jag slog i dörren flera slag innan han vaknar och jag kommer in och han klär sig och jag tar ner hans gamla bössa och synar den. Och jag ser att dän inte varit använd på de sista tjugo åren.

– När var Mäster i skogen sist och vad sjöt han då
– I förra veckan far jag och sjöt en stor tjäder och då på lant håll, det var nog 150 meter. Och han ramlar ner stendöd
– Att Mäster kan vara så säker som är så gammal konde jag inte tro. Mäster skall väl ladda eller kanske jag skall jälpa mäster
– Ja dät var bra
– Har ni något krut
– Ja här är, och där är hagel och där knallhattar
– Men det är ju inte loft (luft) i selindar
– Hit med en syl så skall jag borra hol
– Ja nu är det loft
– I met en handfull krut
– Män Mäster, hagel är väl för små till Elg , det är ju nommer 5
– De är storra nog, jag har fått många Elgar med sådana hagel
– Det tror jag säkert
– Ja, nu är vi färdiga
– Vet ni nu var Elg är
– Ja upp bland berjen, legar i myr och där är alltid Elg
– Då går vi dit, hur dant ligger myrren
– Ja dät är bärg högga båda sidor, en ingang och en utgang
– Hur lang är den
– 6 kilometer bred, inte bredare än om man går åt mitten kan man se till båda sidor
– där är bra, då följer vi bärjet tils vi kommer till utgangen och passar upp där , stäl er mit i öpnin och när Elgen kommer sjutter ni den
– Och jag börjar där nere och går up till Mäster, män bomma inte

Jag börjad att gå, kommen halfva myren resser sig en ståtlig Elgtjur och börjar masjera mot skomaker. Jag släpper honden och det blir fart. Och när Elgen kom närmare skomaker började han att rappa och fäkta med armarna, män Elgen fortsatte emot honom. Då kastade han bössan från sig och börjad koppa uppåt berjet, män det var halt så han falt ner och var gång han falt vrålade han som det värsta Läjon. Elgen stannade och beskådar Mästeskyt Skomakar och vad han tänkte är inte got att vetta, sedan spassera han ut i sakta mak. När jag kom fram till Mäster var han nästan vansinnig, jag konde inte få ett klok or af honom på den första halfva timmen. Jag hämtade vaten i mon hat och badade hans huvud och till sist slog jag vatten ner i kragen som ran ner åt rygen, då började han att få sans och talla.

– Slå mig inte, var det först han sade. För jag tål inte det. Stig i Klfvet slog mig en gang på Elgjakt när jag tjöt bom och sedan har jag haft skakningar var gan jag sett en Elg. Och denne var så stor, så du får inte varra ond på mig
– Näj, kjära Mäster det skulle vara synd, och om Skrytsalskappet fick reda på detta fick nog inte Mäster Guldmedal ijar, män jag skall talla vid Stig om Mäster är så got skyt som han äger.
– Nej, Herre Gud, jör inte det, lofva mig det och inte tal om det för någon, skall jag sulla dinna skor frit så länne du är här. Slå i hand på det
– Jorde jag. Och har aldrig tallat om det förrän nu och nu är Mäster och Stig döda, så nu kan det inte skada

Slut